Chantal Regnault – Voguing and the House Ballroom Scene of New York City 1989–92

Det bästa när Madonna körde medleyt av hitlåtar under Superbowl var Vogue från 1990. Det deep-housiga beatet koreograferades perfekt med rörelser som, när beatet stannar, fryser till en dansposé som taget ur ett modemagasin. Madonna har fått kritik för att hon har kommersialiserat gayvärldens klubbkultur och för att det krävdes en vit kvinna för att göra det. Men om något fick mainstream-popkulturen med Vogue upp ögonen för en underjordisk queerkultur som där började vägen mot samhällsacceptans och fick också folk att börja lyssna på house.

Nu, 20 år senare, släpps en snygg coffetablebok om det samtidigt som KD släpper kravet på tvångssterilisering vid könsbyte. Discoforskaren Tim Lawrence, som skrivit förordet, spårar sammankomster av queermaskerader till senare delen av 1800-talets Harlem – där så kallade ”drag balls” sedan växte successivt för att under 1960-talet utvecklas i takt med mänskliga rättigheter, som Stonewall-upproret 1969. Klubbfoton tagna av fotografen Chantal Regnault på extravaganta unga kvinnor och män, som ler allvarligt och poserar svårt, blandas med kapitel om de respektive husen – som Mugler eller Xtravaganza – och bildar en komplett guide till något de med det allra minsta intresse för klubbmusik, dans eller mode borde se som obligatorisk läsning. Det här är samtidigt en sorglig exposé över unga människor som har gått bort för tidigt. Regnault hävdar att två tredjedelar är döda nu, de flesta i aidsrelaterade sjukdomar. Men deras posér kommer aldrig glömmas bort.