Climate refugee
I dag flyr fler människor från miljökatastrofer och vattenbrist än från krig och religiös förföljelse. Med dokumentären Climate Refugees vill regissören Michael Nash ta klimatdebatten ett steg längre.
Civilizations skriver den brittiske författaren Clive Ponting om ödet som drabbade Påskön. Teorin som de flesta är ense om har synnerligen hög relevans idag. När ursprungsbefolkningen, Rapa Nui, kom till ön skapade de för tiden en av de mest avancerade civilisationerna med de resurser som fanns. Befolkningen ökade, kraven med dem, och snart hade de huggit ner alla träd på ön. Följderna blev jorderosion och matbrist eftersom de inte kunde bygga kanoter att fiska med. Miljökraven från denna utveckling var enorm. När man inte längre kunde stå emot föll det samhälle som smärtsamt byggts upp under de senaste tusen åren. Rapa Nui-folket ställdes inför något som de inte hade erfarenhet från innan. De reagerade inte i tid.
25 miljoner klimatflyktingar I takt med att medvetenheten för klimatfrågor ökar används ett nygammalt ord allt mer frekvent: klimatflyktingar. Enligt Röda Korset har vi 25 miljoner klimatflyktingar i dag, innan 2050 räknar man med 150 miljoner. Det är fler som flyr sina hem från klimatrelaterade orsaker än från krig och religiösa förföljelser. Den amerikanska regissören Michal Nash började år 2007 fundera på ordet. Finns det klimatflyktingar? Och om de finns, hur många är de och hur omfattande är problemet? Tillsammans med producenten Justin Hogan åkte han till över 50 länder världen över. Resultatet blev dokumentären Climate Refugees.
– Vad vi hittade var en skärningspunkt där överbefolkning och resursbrist kolliderade med varandra. Det handlar egentligen mest om vatten. I vissa delar finns det ingenting, i andra delar finns det för mycket, säger Michael Nash.
klimatförändringarna, handlar den här filmen om klimatförändringarnas effekt på samhället. Den tar steget vidare. Det är skrämmande bilder som visas: glaciärer som smälter, hus som rasar ner i ett allt högre nivåstigande hav kombinerat med varnande ord från amerikanska guvernörer, biologer, drabbade människor och självaste president Barack Obama. Meteorologen Pär Holmgren är en av de få som har varnat om klimatflyktingar i svensk media. Han säger att vi antagligen står för ett snabbt växande humanitärt problem. – Om man tar exemplet med översvämningsdrabbade Pakistan så är försiktiga uppskattningar att det tar två år innan man ens har ett fungerande jordbruk och infrastruktur. Man kan bara titta på följderna av orkanen Katrina. Det är många som inte flyttat tillbaka. Och de kan gå under benämningen klimatflyktingar, säger han.
– När det handlar om exempelvis jordbävningar kan människor flytta tillbaka igen. Men om det är kopplat till klimat, och speciellt ökad brist på vatten, så måste folk flytta för gott. Det är något som vi inom EU måste ta ett ansvar för.
Efterfrågar ny plattform Michael Nash tror att anledningen till att problemet inte har kommit upp på agendan ännu är att det är kostsamt. Folk som flyr – exempelvis från Pakistan i nuläget – blir i juridisk mening politiska flyktingar eftersom ingen praxis finns. Nash vill bland annat se att klimatflyktingar innefattas i Genèvekonventionerna.
– Vi behöver en ny plattform, kanske inom FN, för att börja bygga en förståelse för de här människorna. Vi snackar 150 till 700 miljoner flyktingar, säger han. Trots att rapporter visar att det inte är de rika länderna i väst som kommer att drabbas av större flyktingströmmar så är det ett internationellt problem och något som Migrationsverket måste ta ställning till. Det finns inget känt exempel i Sverige där någon har fått asyl på grund av klimatrelaterade orsaker. Annika Lagerqvist Veloz Roca på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet säger att lagen erbjuder skydd som övrig skyddsbehövande åt den som flyr en naturkatastrof, men att problemet med klimatflyktingar inte har aktualiserats än.
– Någon dom från Migrationsdomstolen finns inte. Men här har du en enorm våg inom kort, hur kommer EU att reagera på det? Kommer Sverige att ta bort denna punkt, eller förse den med sådana restriktioner att den blir marginaliserad? Inget vet, säger hon. Pär Holmgren menar att det här är frågeställningar vi inte har ställts inför innan.
– Vi måste knyta ihop klimatfrågan med fattigdoms- och rättighetsfrågor så att det inte bara handlar om naturvetenskap. Och överskrida generationerna. Det är nästa generation som kommer att få ta smällen.