Lorentz Kärlekslåtar

På Way out West förra året hamnade jag på en klubb där Lorentz DJ:ade. Den gliriga, tjocka Yung Lean-hiphopen, en second hand-soffa fylld med jackor och hippa 20-somethings var som att befinna sig i världen bröderna Lorentz & Sakarias skildrade på ” Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast”. Från dansgolvet till baren, från toppen till dalen, från förfesten till sommarnatten. När Lorentz nu släpper en soloskiva skippar han socialrealismen, nostalgin och blir nu. Det blir aldrig riktigt djupt, men väl producentsnyggt och vardagspersonligt.

Trots att låten ”Där dit vinden kommer” tydliga rip off från Futures singel Sh!t är den tveklöst den mest musikaliskt spännande – den är både mässande som Silvana Imam och har galna raplines från både Jaqe och Joy M’batha, blandat med plötsliga pianopauser. Men om tanken med Kärlekslåtar var någon form av innovation som det sägs, hoppas jag inte Lorentz såg det i att döpa en låt till The.OC.S01E01.DVD-Rip.Xvid eller försöka göra en svensk version av Kanye Wests 808s & Heartbreak, både med temat, autotune och de diskanta, klumpiga ekande beatsen. Det innovativa jag hittar i Lorentz musik är gulliga ungdomstexter om att hänga med den man gillar, ha det jobbigt ibland och fantastiskt ibland. Gå ut, åka hem, åka till det trista jobbet, hänga, vara romantisk precis som i filmerna. Ibland blir det för många lökiga rim och sega inramningar – men principiellt (musik handlar ofta om situationer för mig) är Kärlekslåtar nära en lika stark socialromantisk skiva som Veronica Maggios Satan i gatan.