Svensk design

Inom designen frodas nationalismen. Nation branding, varumärkesprofilering för hela nationer, är ett sätt för företag att genom en homogen folkhemsbild lansera Sverige utomlands. I Svensk Designhistoria reds den brokiga svenska designhistorien ut.

När vi tänker på svensk design idag tänker vi ofta på Scandinavian Design, eller kanske på IKEA med de avskalade, enkla och funktionella designprodukterna som går att köpa runt om i hela världen. I boken Svensk Designhistoria vill Lasse Brunnström, lärare på Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), visa att den svenska designen har en betydligt brokigare historia än vad som vanligen framställs. Ett exempel är pinnstolen, ett typiskt inslag i svenska hem ifrån i 1800-talet, som egentligen inte är sprungen ur någon entydig svensk eller nordisk design alls, menar Lasse Brunnström. De är inspirerade av en amerikansk stolsvariant, som i sin tur har influerats av brittiska karmstolar och kinesiska bambumöbler.

Svensk Designhistoria är främst riktad till landets designutbildningar och säger mycket om behovet av design under industriella revolutionen under 1800-talet. Som ett svar på kritiken av industrisamhället växte i Västeuropa en ny yrkesgrupp av designers fram, vilka ifrågasatte massproduktionens produkters brist på form, färg och mönster. Ett behov som utkristalliserades i kritiken var satsning på utbildning. Debatten spred sig till Sverige, och skolorna HDK och Konstfack startades. Motivet var dock nationalistiskt. I Svensk Designhistoria kan man bland annat läsa att skolorna skulle motarbeta ”den skadliga och vanhedrade förkärleken för allt utländskt”.

– När skolorna inrättades var svensk tillverkningsindustri ohjälpligt på efterkälken och man sökte med alla medel efter något mer avancerat och nationellt egenartat att kunna visa upp på de stora världsutställningarna, säger Lasse Brunnström.

Svensk design kom att bli synonymt med Scandinavian Design – ett populärt begrepp under 1950-talet – som kännetecknades av sin massproduktion av enkla, funktionella möbler och andra inredningsföremål.

– Det är lätt felaktigt tro att Scandinavian Design var något typiskt svenskt eller nordiskt. Det var en medveten skapad design präglad av enkelhet, och var i grunden en internationell modernistisk rörelse, säger Lasse Brunnström.

Under senare år har det blivit vanligt med så kallad ”nation branding”. Idén handlar om varumärkesprofilering av hela nationer – att lansera en positiv bild av landet som främjar näringslivet. Det är ingen tillfällighet att man kan köpa en Bosse-pall i massivt trä på ett IKEA-varuhus i USA och därefter äta köttbullar med lingonsylt i kafeterian samt köpa sill och skorpor i matbutikens hyllor. 

Enligt Sara Kristoffersson, kritiker och gästprofessor på Konstfack som just nu jobbar med ett forskningsprojekt om IKEA:s marknadsföring av svensk design, blir det problematiskt att lansera en sorts folkhemsbild som bortser från globaliseringen. Under 90-talet nedmonterades ju folkhemmet till stor del, menar hon.

– Få ser några konstigheter i att marknadsföra Sverige med samma strategier som används för att sälja skönhetsprodukter, men i min mening stämmer inte den gängse bilden vi får med verkligheten.

Under 80-talet fick IKEA-anställda gå på kurs och lära sig om det småländska arvet.

– De handlade om att IKEA inte var vilket kapitalistiskt företag som helst utan hade sociala och demokratiska ambitioner. De har använt sig av politiskt laddade begrepp som jämlikhet och demokrati, säger Sara Kristoffersson.

– Det är inte troligt att Kamprad, som bor i Schweiz av skattemässiga skäl, väljer lågprisflyg eller kör en rostig gammal Volvo men det tycks inte spela någon roll. Skrönorna verkar vara starkare än verkligheten och förstärker företagets image, fortsätter hon.

Sara Kristoffersson vill snarare lyfta fram nya svenska designers som Zandra Ahl och designgruppen Uglycute, som skapar en sorts ”fulsnygg” design för bland annat kedjan Weekday, och jobbar med att försöka avliva myter om hur design ska vara. 

Hon nämner också svensk formgivning som anpassats till funktionshindrade främst under 1970-talet. Ett exempel är ergonomiskt anpassade stolar. Men det är mer oglamorösa produkter, säger hon, vilket kan vara en anledning till att de inte uppmärksammats.

– Designen är i min mening mycket mer sympatiskt eftersom den riktar sig till socialt utsatta grupper, säger hon.

I Lasse Brunnströms bok frågar han sig om man kan prata om en svensk design idag, när vi lever i en globaliserad värld där tillverkningsindustrin flyttat utomlands och designuttrycken inte representerar någon form av nationell särart. ”Jag vill hävda att man kan det”, kommer han fram till.

– Det nationella inslaget i designen kommer och går, eftersom den är en del av marknadsekonomin och nationernas kamp om världsherraväldet. Den speglar den nationella utvecklingen. När nationalismen blomstrade i Europa under tidigt 1900-tal gjordes till och med försök till att skapa nationella typsnitt, säger han.

Fakta: Scandinavian Design uppkom under 1950-talet i Danmark, Sverige och Norge. Det karaktäriseras av minimalism, funktionalitet och lågpris. Idén och bakgrunden var att vardagliga möbler och objekt inte skulle vara för de rika utan konsumeras av alla, ett led i den socialdemokratiska samhällstanken, samtidigt som tillverknings och materialkostnader sjönk.