Commercial for Black People

Jag försöker att inte tycka, se och läsa och framförallt skriva om Conan O’Brien något mer, men jag kan inte riktigt låta bli. Egentligen kanske den bästa diskussionen finns här, men jag måste tipsa om den fantastiska Conans Commercial for Black People-filmen som var i en av veckans program. Den är så briljant i sin stereotypiskhet: soulgospelsång i Superfly-miljö, och, plötsligt, Andy Richter.

Imorgon blir det soul av en lite mer seriösare karaktär.