Obama och kultur
Bild: Michelle, Obama & Frankie Knuckles.
Obama har skoj nu, mitt innan kaoset, tror jag.
”President Obama tries to name everyone who died on Game of Thrones” lyder en amerikansk clickbait-artikel jag bara måste läsa. Kanske fick han namn uppradade från någon av sina PR-personer, men annars har presidenten riktigt bra koll på vårens mest populära tv-serie.
Precis som med andra saker som rör popkultur, kommunikation och innovationer. Skådespelare, artister, händelser. Men främst har han varit den bästa presidenten ur ett musikjournalistisk perspektiv. Några av 2010-talets största musikhändelser har utspelat sig i Vita huset. Beyonce framträdande, en helkväll åt Memphis soul. Motown, medborgarrättsrörelsen, poesi och spoken word. Eller hans roliga vana att nynna några fraser Ray Charles. Eller när han gråter till Arethas helt otroliga välbevarade röst.
Hans bästa album 2015? Kendrick Lamar, som trots han är en rätt mjuk artist med stort politiskt fokus, är något roligare än Nashville-country som exakt alla presidenter före honom antagligen har avgudat.
När musikaliska ikoner dör har det liksom varit självklart att Vita huset under Obamas administration går ut med ett sorgemeddelande. Prince var till exempel inbjuden bara förra sommaren för en hemlig föreställning. Vad jag vet kommenterade inte George Bush någonsin musik, förutom att rikta sina argaste högerhundar mot Dixy Chics.
Vanligtvis brukar en presidentkandidat ställa upp i en talkshow eller ett par, eftersom man där når väljare man inte når via andra mediala medium som tidningar eller tv-nyheter. Men Obama har fortsatt.
Många tänker nog att det inte är särskilt presidentlikt att göra segments för talkshows, kommentera artister, glo på konserter eller låta tv-serien West Wings kommunikationstalesperson CG Cregg svara på frågor i det riktiga Vita husets pressrum. Men i en tid då populärkulturella uttryck engagerar och just clickbait-artiklar hittar till folk är det exakt rätt strategi. Under hans första valrörelse 2008 var det hans valkampanjs fokus på sociala medier som fick alla att tala om en unik, ny tid. Men det kom från ett genuint intresse och en genuin framtidsinblick av hur man kommunicerar.
Tips: till en artikel i New York Times där vi får en inblick i den amerikanska presidentens vana att hålla sig uppdaterad på sin samtid. http://www.nytimes.com/2016/07/03/us/politics/obama-after-dark-the-precious-hours-alone.html?smid=fb-nytimes&smtyp=cur&_r=1
Stewart & Bill o’reilly i krig om att Obama bjöd in Common till WH